Viktigt i bemötande av barn

Som ledare vill vi att du:

- Tar aktiv ställning mot alla former av övergrepp genom ordval vid träningar och matcher, och ser det förebyggande arbetet som en viktig del i ledarskapet.

Lagen ska arbeta för att skapa en trygg miljö både utanför och på plan.

- Försöker i största möjliga mån dela tankar och utbildning med barnen utanför omklädningsrummet såvida inte barnen är påklädda.

Lämnar omklädningsrummet vid ombyte och duschning. Här har vi en utmaning då det är viktigt att vara med i omklädningsrummen för att stävja tendenser till mobbing och tråkningar mellan barn.

- Arbetar aktivt mot kränkande tillmälen och könsrelaterade svordomar eller annat som kränker den sexuella integriteten i ord eller handling. Genast tar upp språkbruk och annan kränkande behandling som sker utanför eller på planen med de eller den som uttryckt sig eller i handling kränkt annan.

Vi vill att du lovar och lär ut till alla de barn du har i klubben:

• Jag vågar se, vågar fråga och vågar agera på signaler från barn eller någon vuxen runt mig – det är mitt och föreningens ansvar som vuxna. Jag vågar fråga barn om jag uppfattar ett förändrat beteende hos ett barn eller på annat vis uppfattar signaler från barnet som gör mig orolig. Samtidigt ska jag komma ihåg att vissa barn som varit med om sexuella kränkningar eller övergrepp inte visar några tecken alls utåt.

• Som en del i föreningens förebyggande arbete så lär jag barn att det finns bra och dåliga hemligheter. En dålig hemlighet ger ont i magen. Dåliga hemligheter får man alltid berätta för en vuxen man litar på, även om någon annan vuxen sagt att man inte får.

• Jag uppmanar aldrig barn att vara kroppsligt nära någon annan, även om barnet känner och tycker om personen. Jag berättar för barn att de alltid har rätt att säga nej. Barn i min närhet ska få veta att om någon gör – eller vill göra – något med deras kroppar får de alltid säga nej och berätta vad som hänt för en vuxen.

• Jag lyssnar alltid på barn som försöker berätta något för mig, även om jag inte riktigt förstår vad barnet menar och även om samtalet känns obehagligt. Jag tar ansvar genom att fråga barnet om jag upplever oro. Därefter rapporterar jag oron vidare till ungdomsansvarig och till föreningens ordförande.

• Jag tar alltid barns berättelser på allvar och lever upp till föreningens nolltolerans mot kränkningar och övergrepp genom att jag behåller mitt lugn om ett barn berättar någonting för mig som det utsatts för och gör klart för barnet att det gjort rätt som berättat.

Tillsammans kan vi göra barnens barndomar bättre, låt oss hjälpas åt att göra det! <3

Tack.